Häst- och weekendresor:

2010
Cotswolds
Norrtuna Gård

2009
AAJ Ranch
Bångbo Gård
Stall Arnared

2008
AAJ Ranch okt
Tunarp sept 08
Ponnytrav E-tuna
Brunnsgården maj
Jultorp april 08
Ulfs englandsjakt
Berga trav mars

2007
Tunarp jakt
AAJ Ranch okt
Tunarp vår
Long Valley

2006
Tunarp jakt
Okna Ranch höst Hälsingehästen
Okna Ranch vår

2005
Tunarp jakt
Tricorn Ranch
Rockelstad
Jultorp Ranch vår

2004
Tunarp jakt
Finnbo vår

2003
Tunarp jakt

1997 Tunarp
Jaktspecial i pdf
Kerstis oförglömliga berättelse.

|välkommen | kommande resor | ARK-GRUPPEN | adresslista | länkar | gästbok |
Håll musen stilla över bilderna så visas en enkel bildtext!

Hubertus 26-29 oktober.

Vi som var där: Elisabeth H - Rustik Monika M-W - Aurora Kersti Zätterlund - Thoreau Inger P-H - Gaya Agneta B - Variant Kicki S - Juni dag 1, sedan Joline Ann J - Pollux Piotr P - Moletow Hans-Olof D (Hod) - Gazette Lotta T - Juliette

Av flera orsaker var vi i år ett mindre gäng som åkte till Tunarp för att susa fram över ängarna. Alla utom Ann åkte bil ner på torsdag em/kväll. Ann fick inte ledigt från jobbet, så hon anslöt på fredag kväll medels tåg till Falköping.Vi hade hela flygeln för oss själva, så vi kunde verkligen bre ut oss. Jag och Kersti kamperade ihop i en av lägenheterna på övervåningen. Kicki, Agneta och Ann ockuperade den andra. På nedre planet bosatte sig Elisabeth, Inger och Monika i den större lägenheten, medan i husets "drängkammare" placerades sällskapets enda herrar, HOD och Piotr. Det var en mycket medveten placering av dessa, då det är kutym att grabbarna fixar frukosten...

Efter att ha installerat sig i respektive lägenhet samlades alla i det gemensamma köket hos killarna, för att enligt tradition njuta av Kerstis röra med kex och annat gott, naturligtvis nedsköljt med ett gott vin! Det blev emellertid ett ganska tidigt sänggående, fast Kersti och jag konverserade rätt länge innan vi släckte framåt 1-tiden.

Natten var blåsig och regnig, en dagen började rätt bra, med mulen himmel, men inget regn.

I stallet mötte vi (bara) tre andra ryttare, som bodde i Hammaren, Åsa från Saltsjöbaden, som jag träffade under vår sommarvecka i Tunarp!, och två tjejer från Göteborg, Katarina och Sofie. Så alla inräknade var vi tretton ryttare. Så få har vi nog aldrig varit tidigare! Beatas mellandotter Lisbeth och den nya ridskolechefen Marina (Johanna sade upp sig på sensommaren) hälsade oss välkomna och därefter tog det STORA vid: lottdragningen och hästutdelningen! Jag hade turen att dra nr 1! Jag tänkte att den här gången ska jag satsa på en lite mindre häst. Under sommarveckan, som vi tillbringar hela familjen tillsammans i Tunarp, delar jag och maken häst och då får det alltid bli en av de större. Jag valde Juliette, som min yngsta dotter Camilla hade i somras och bara blev såå förtjust i. Det blev även jag! En underbar liten häst, pigg och framåt, men samtidigt lyhörd och lydig för alla hjälper.

Första passet var som vanligt ett dressyrpass. Vi blev uppdelade i 2 grupper, den ena fick rida i ridhuset och den andra på Sjöängen. Jag fick rida i gruppen som höll till på Sjöängen, det var OK fast det började regna efter halva lektionen. Och vad mycket vatten överallt! Vi kom knappt fram till ridbanan p.g.a. det höga vattenståndet i dammen. Jag har aldrig upplevt att det varit så högt, jag pratade med farbror Bertil (Thafvelin) senare, och han hade heller aldrig, under sina 40 år på Tunarp, varit med om så mycket vatten. Vi fick träna på tempoväxlingar och övergångar samt lite öppnaövningar längs voltspåret. Min häst kändes rätt OK, men ganska ojämsidig.

Efter ridpasset, då hälften av oss blivit rätt så ordentligt blöta, var det skönt att få bänka sig i köket och inmundiga den traditionella lunchsoppan. Den supergoda ädelosten passade utmärkt till. Efter lunchen var det skönt att sträcka ut sig en stund på sängen med en påse godis inom räckhåll och senaste numret av Tara.

På eftermiddagen var det dags att ge sig ut och känna på hästarna ute på fälten. Lisbeth höll täten med Klarinette, som hon sedan red som master under jakten. Alla hästar höll sig i skinnet, men en del var lite väl på bettet, Monika hade fullt sjå med Aurora. Piotr lyckades hålla Molle relativt lugn, bra gjort, det är en svår häst med nerverna på utsidan om han sätter den sidan till. Vi fick pröva några språng, en och en och sedan också i jaktformation. Vi fick som vanligt rida två och två runt ett fält. En annan övning innebar att vi delades upp i grupper om tre, som sedan fick rida enskilt på ett stort fält. Vi skulle rida jämsides med varandra, och växla gångarter. En mycket nyttig övning, med blandat resultat. Själv blev jag prejad ut i buskagen vid ett tillfälle då det hettade till i galoppen! Avslutningsvis red vi i jaktformation som en försmak inför morgondagen.

Efter att ha pysslat om hästarna och rengjort och smort ridutrustningen, begav vi oss av "hemåt". Piotr, HOD, Inger och jag gick till bastun. Det var riktigt skönt, även om man aldrig får upp tillräcklig värme i denna jättebastu. Det funkar dock rätt bra om man konstant öser vatten på bastustenarna, då sprider sig en fuktig värme över kroppen, då är det skönt. Jag som hade del i middagsansvaret (och inte hade förberett något) fick avsluta badandet först, för att gå tillbaka och ställa mig vid spisen. Inger stod för förrätten, men hon var klok nog att förbereda en del vid lunchen, liksom HOD, som var ansvarig för efterrätten. Efter att Kicki och Kersti varit i den stora metropolen Falköping och hämtat Ann, kunde vi sätta oss till bords vid 8-tiden. Den ypperliga förrätten bestod av pilgrimsmusslor plus annat gott, till varmrätt hade jag lagat en kreolsk fläskfilégryta, serverad med pressad potatis. HOD bjöd oss på marinerad frukt med glass till efterrätt. MUMS!

Därefter vidtog spontan sång, dels vackra, melankoliska polska sånger, dels svenska och engelskspråkiga tongångar av varierad art, det lät bra ibland, men en hel del bröl också. Vid 12-tiden bröt jag upp, de flesta var inte sena att göra detsamma,

Lördag = Jaktdagen!

Förmiddagspasset var kort, knappt en timmes skritt/trav på vägarna ovanför Djurgården (sommarhagen). När vi skött om hästarna samlades vi i klubbrummet för en genomgång av jaktregler och annat som man behöver känna till. Två pikeurer utsågs, Katarina på Lafayette och jag själv på Juliette.

Morgonen började vacker. T.o.m. några solstrålar letade sig fram mellan träden. Temperaturen höll sig runt +10 denna dag också. Tyvärr mulnade det sedan mer och mer.

Efter en snabb lunch hann vi bara vila en snabbis innan det var dags att klä sig inför det stora evenemanget. Kersti och jag fick med stor svårighet på oss våra vita ridbyxor, jag förstår inte att de alltid tycks ha krympt ännu mer sedan året innan! Vi begav oss ner till stallet och efter att ha borstat en sista gång och fäst röda varningsrosetter på en del av hästarna, ledde vi ut dem och satt upp utanför sommarstallet. Den traditionella sherryn serverades och avnjöts innan vi gav oss iväg till klockans slag, Sverker var klockringare. Lisbeth red först som Master på Klarinett och sist red syster Kersti, som blivit hemkallad för dagen för att rida med som "uppsamlare". Hon åkte tillbaka till Göteborg senare för att inte missa ett cocktailparty.

Vi började som vanligt uppe på Djurgården eller som vi många benämner som sommarhagen. Vi cirklade runt ett flertal varv och allt flöt bra, lagom tempo och ingen som red förbi master eller pikeurer än så länge! Min lilla häst skötte sig otroligt bra, lydde minsta kommandon, men var ändå otroligt framåt och det kändes som hon hade kunnat hoppa över små hus, så mycket laddade hon inför de rätt så baskedliga hinder som det ändå är! Ett längre skrittpass följde därefter, innan en lång galopp på grusvägen ner till Hylte följde. Vi skrittade över vägen och in på fälten bakom sommarstugorna. Här bar det av igen över hinder och fält, nu började hästarna tända till mer! Men alla hade kontroll över sina hästar vad jag kunde se ( man hinner ju inte se så mycket där man rider som pikeur, men lite då och då kunde jag vrida på huvudet!) Därefter skrittade vi bort mot Hamburg, in på fälten och efter att ha letat efter bilen med glögg som Sverker och Ida hade ansvar för, blev det nu en välbehövlig paus.

Nu hade det börjat regna lite, men det var fortfarande varmt, så det kändes helt OK. Vi hoppade hindren på Hamburgängarna innan vi skrittade över vägen och fortsatte att skutta över ett par hinder till på det fältet nedanför Mohagentorpet. Efter en kort skrittsväng bort genom skogen, vände vi tillbaka och nu var vi inne på den sista sträckan innan slutspurten. Hästarna lade in ytterligare en växel och nu började det kännas i kroppen att man fick ta i alltmer för att hålla hästen bakom mastern! Fältet tätnade bakom och det hördes frustanden både från hästar och ryttare.

Sedan före sista grinden hände det: Som skjuten ur en kanon kom polackerna farande! Först Monika på Aurora, efter följde Moletow med Piotr i sadeln. Piotr fick en smäll på benet av Lafaytette som blev rädd när Aurora kom sättandes, men som tur var fick han inga värre men. Blåmärke kanske? Efter att alla sansat sig, kunde vi ta det sista hindret. Efter att ha skrittat på linje en stund hördes skriket vi alla väntat på: HALLALI!! Efter en jämn kamp mellan Moletow, Gaya och Juliette konstaterades att Piotr och Moletow var dagens snabbaste ekipage! Jag hann knappt ur sadeln innan Monika hade hittat svansen! Vilken revansch efter att ha "smitit" förbi mastern före upploppet! Bra gjort, båda två!

Vi vandrade hem till stallet med våra trötta och blöta hästar. Efter att ha pysslat om dem, torkat med halm och lagt på täcken, var det skönt att hoppa in i duschen och tvätta av sig. En fördrink inne hos Kicki&Co, sedan var det tid att bege sig till stora huset där master Lisbeth nu bytts ut till "La Chef ".

Lisbeth, det är en fantastisk tjej, hon höll i allt denna helg, även värdinna för denna middag! Vi fick först en värmande champinjonsoppa, därefter en god biff med potatisgratäng och grönsaker till. En god eferrättskaka till kaffet. Till detta serverades ett gott rödvin. Monika höll talet till räven och Piotr talet till hästen. Mycket underhållande! En hel del sång och glam förstås. Efter middagen sattes musiken på och Piotr höll sina traditionella danslektioner! Jag förde ett intressant samtal med Farbror Bertil som har mycket att berätta om hur det var förr på Tunarp. Han köpte ju gården redan 1967. Det blev en relativt tidig kväll, alla var ganska så trötta efter dagens upplevelser!

Söndagen var ganska blåsig och kall, men solig, lite vinterkänsla. Vi red ett lugnt pass, med några långa sköna galopper på vägarna. Jag red Juliettes son Nocette, Juliette hade tappat en sko under jakten. Han är en trevlig, stor kille med ett stort steg. Mycket behaglig att sitta på.

Efter att ha ätit, städat och gjort upp det ekonomiska var det dags att fara hemåt. Tänk vad tiden går fort när man har kul!

Vi stannade för att äta vid Stavsjö, sedan skildes vi åt. Efter att ha skjutsat hem Hod och Monika, kom jag hem vid halv 9. Det var en avundsjuk familj som lyssnade på allt jag hade att berätta om denna härliga ridhelg!

/Lotta T

Tunarps Säteri