Tricorn

Juli 2005.

Värmeböljan och bad vädret var över, det otroliga regnandet hade börjat. Jag fick lust att åka på ridläger en vecka. Sökte på webben och hittade Tricorn Ranch som ett alternativ. - Och varför inte, jag hade ju testat western ett par gånger tidigare och gillade det. Det fanns en plats för mig med mycket kort varsel. Kul och verkligen spännande! Jag hade ju inte den ringaste aning om vad jag var på väg till.

Bart löslongeras Lägerkompisar

När jag kom blev jag först lite fundersam. Totalt fem deltagare, i helt olika åldrar och med mycket olika riderfarenhet. Hur skulle det här bli? Men jag kom snabbt över eventuella tveksamheter om våra olikheter. Vi var ju där för att rida och lära, var och en på sina villkor. Jag fick en egen liten gullig stuga att bo i. Ny och fräsch med utsikt mot det lilla grillhuset ner mot vattnet. Underbart vackert! Och endast 50 fotsteg åt andra hållet låg stallet.

Vi fick provrida när vi kom på lördagskvällen. Sonny var en jättefin häst men jag valde istället Bart, en omskolad travare med en studsig trav. Jag var med om en svår axelolycka för två år sedan och har inte suttit ner i trav sedan dess, bara ridit lätt. Så jag satte upp som mål att jag skulle kunna sitta ner i sadeln på Bart, i trav, när veckan var slut. Då skulle ridlägret verkligen bli till nytta.

Det skulle bli en mycket lååång berättelse om jag skulle skriva ner allt vi fick pröva på eller lära oss denna vecka så jag försöker sammanfatta.

Vi fick börja med att löslongera "vår" häst, dvs utan vare sig grimma/tömmar eller spö, i rundcorallen. Häftig upplevelse! Varje dag efter frukost hade vi sedan dressyr för Lina. Hon analyserade snabbt mina största problem och hjälpte mig att komma vidare. Vi var uppdelade i två grupper och jag fick verkligen mina sitta-ner-i-sadeln-övningar. Direkt därefter uteritt i härlig natur med en av praktikanterna som vägvisare. Efter lunch teori för Lina och sedan praktiska pröva-på övningar i några av Western-ridningens många tävlingsgrenar. Mycket lärorikt och mycket roligt! Dagen avslutades med en sitsövning, voltige eller en hopplektion, med eller utan Westernsadel eller Gymkahna. Dessutom red vi hästarna "på grimma" till och från betet, så det blev väldigt mycket rida för den som ville. Själv föredrog jag att leda Bart till och från hagarna eftersom jag behövde bättra på kondisen.

Lina & Bart Lina & Tiger på tävling

Trots den intensiva tiden med hästarna och hästverksamheten; vi hann också med att äta härliga vegetariska rätter som tillagats av Ing-Britt, med bistånd av fantastiska Maria. Kenneth tog oss med på en tur ut på Båven med "bryggbåten". Varje dag var fylld av roligheter. Inte en lugn stund! Och tro det eller ej, det regnade inte ett enda ridpass. Det regnade på natten, på morgonen, på lunchen, under middagen - men inte någon gång när vi red. Helt otroligt!

Om jag lärde mig något denna vecka? Massor! Det är det som är så härligt med ridning och hästhantering, man blir aldrig fullärd. Om du är sugen att pröva på western, åk till Tricorn Ranch. Jag kan lova att du inte kommer att ångra dig. Dels totalupplevelsen på gården, dels för att Lina verkligen är en fin hästmänniska och duktig instruktör.

/Kicki

P.S. Efter det att jag var på Tricorn Ranch utanför Flen i Sörmland har man flyttat ridverksamheten till Hälsingland. Men Lina är densamma, så varför inte pröva på att rida western. Det är absolut ingenting du kommer att ångra.

P.S. 2. Jag red Bart utan bett, med s.k. "side pull". Först tyckte jag att det var lite osäkert, speciellt första skogsritten, men sedan vande man sig. Det fungerade helt okey.

P.S.3. Detta var mitt allra första veckolånga ridläger i hela mitt (då) 55-åriga liv!

Tricorn Ranch