Cotswolds

Mitten av maj: Bengt och jag skulle handla blomjord på Plantagen. Anne ville följa med för att köpa krukor (trodde jag). Vi strövade runt och plötsligt ser jag en skylt med ordet "Kicki" mitt bland alla krukorna. - Jag kollar senare, tänkte jag. Men skylten var ivrig och började att prata om en ridresa! Och hej och hå, där dök Moncan upp! Vilken grej! Måndagsridgruppen hade samlat ihop till en födelsedagspresent, en ridresa till Cotswolds i England sista helgen i maj. Jag trodde knappt det var sant.

Klara, färdiga. rid!

Bäst att ta med regnjacka! Maria instruerar.

- Bara min rygg håller, tänkte jag.....Men så åkte jag dessutom på lungin-flammation, och en rejäl sådan, men inte ens det kunde få mig att avstå från att följa med på resan. Det var ju faktiskt min födelsdagspresent! Så med antibiotika i kroppen och fortfarande mycket svag sov jag mest hela resan, men oj vad jag hann med att uppleva mycket ändå.

STaffan fick högsta hästen. Eva

Anne Maria

Marina Moncan

Kungsholmsgänget - jag själv Kicki, Anna-Lena och Anne blev upphämtade av Marina vid 7-tiden på lördagsmorgonen för resan till Skavsta. Där träffade vi Staffan och Birgitta samt Moncan, Maria och Eva. Vilket härligt gäng! 8 tappra riderskor samt en riddare, Staffan. Alltid kul att ha minst en man med!

Kicki och Anna-Lena ros

Landade på Stansted. Två hyrbilar redo, Moncan och Maria körde. Lunch i Cambridge blev en extra bonus, för där hade de flera av oss inte varit tidigare. Tyvärr långa bilköer därifrån, ännu mera bilåka. Ca 2 timmar försenade formligen kastade sig mina kamrater ur bilarna för sin första ridtur. Hästarna var redo och sadlade när vi kom till "Jill Carenza Cotswolds Riding". Huggsexa om hjälmar och skyddsvästar och iväg. Snabba puckar! Själv tog jag en stilla promenad i den vackra lilla byn Stanton. Filmade ridgänget, tog lite bilder och gick sedan och satte mig i bilen och sov lite till.

Maria Staffan och Birgitta

Moncan, Staffan och Birgitta Anna-Lena och Moncan

Eva och Anne Marina

Ryttarna tillbaka. Kvickt in i bilarna till vår härliga Bed & Breakfast. Välja rum, duscha, byta kläder och bums iväg till middagen som dessutom låg i en annan by, en bra bit bort. Vi kom till restaurangen bara någon minut innan köket stängde. Men vi hann! Och vilken god mat vi fick. Glöm allt om England och dåliga middagar. Jag tror samtliga var mycket nöjda.

Anna-Lena Birgitta

Anne Moncan

Kicki och Marina Maria

Eva och Staffan

Några av oss, däribland jag, somnade sedan direkt vi kommit hem igen. Andra satt uppe och snackade och drack vin.

Moncan och Marina Anne, Anna-Lena och Eva

Nästa morgon skulle jag också rida, åtminstone försöka. Vi skulle rida en långrunda inkl lunchuppehåll på en pub, en "Pubride". Det blev lite fel med hästtilldelningen för egen del. Hade bett om en självgående, mjuk häst och fick motsatsen pga ett missförstånd. Men Marina förbarmade sig och bytte häst med mig, så länge jag orkade rida vill säga. Jag red ca 1,5 timmar men sedan tog min ork helt och hållet slut. Vid vid lunch gav jag upp så hästen fick vila. Men jag hade i alla fall fått vara med om en lååååång härlig galopp uppför de böljande vackra gröna kullarna. Hur härligt som helst! Och vilka fina hästar det verkade vara. Pigga, men ändå säkra.

Kicki, Marina och Maria Anne och Eva

Maria, Staffan och Moncan Birgitta och Anne

Jag åkte bil från puben tillbaka till Jill Carenza där jag återigen satte mig och sov lite i bilen och väntade på dom andra. Sedan blev det full rulle in i bilarna, snabbdusch och bilåka till Gatwick som låg lite närmare än Stansted.

Vi var tillbaka i Swedala och i säng hemma vid 01.30 på söndagskvällen. Mycket resa, men trots det mycket rida (för vissa vill säga!) och äta och kul och vackert väder och otroligt vackert landskap. Det här gör jag gärna om en gång till, men då vill jag stanna minst två nätter.

Alla utom Anne och Kicki

Och det bästa av allt (nästan)! - Frukosten! Tillagad individuellt, severad i ett blommigt rum med blommig servis och blommiga möbler och blommor i vaser, levande brasa och whiskyporridge! Mums! Eller hur Anne!

STORT TACK HELA RIDGRUPPEN!
ETT KÄRT MINNE ATT TÄNKA TILLBAKA PÅ!

Jill Carenza>>>