englandsjakt

Håll musen över bilderna och läs bildtexterna!

Som ni säkert vet är den traditionella jakten med hundar förbjuden i Storbritannien. Tyvärr blev det en politisk fråga med skiljelinjerna mellan stad och landsbygd, mellan ansågs det, den egendomslösa klassen och den besuttna klassen, mellan fördomar, populism och realism och tradition. Mot dumhet kämpar man ofta förgäves.

Jag har ju haft förmånen att jaga både hare, räv och kronhjort (red deer) med hundar under den tid det var tillåtet. Hur har då förbudet utfallit i praktiken? När Kristina och jag var i England över påsken 2008 kunde jag få in fyra jaktdagar.

Cotswold Hunt. Huntsman och the pack, 13½ couple mixed pack.

Devon and Somerset staghounds, som jagar på Exmoor, jagade med tillåtna två hundar i varje släpp, men lyckades inte sätta tillräckligt tryck på hjorten trots att den hade ett brutet ben. Ett sådant skadat djur vill man naturligtvis skjuta så att det skall slippa plågas. Man försökte kompensera att man inte hade ett riktigt pack genom osportslig radiokontakt, men det ville sig inte riktigt. Efter att hundarna följt hjorten en stund bytte man till utvilade hundar, men de hade svårt att få upp rätt spår. Mycket ridning i vacker natur, trevliga kamrater och litet viltkontakt, men efter fem timmar i sadeln sade jag ”good night”. Självfallet saknar man ljud- och syn- upplevelsen av ett bra samarbetat ”pack of hounds”.

Cotswold Hunt. Nu blåses signal. Jakten börjar. Släpp fram hundarna! Devon and Somerset Stag Hounds´ meet vid Woolcott’s Farm

Quantock staghounds som jag trivs mycket bra med jagar på Quantock Hills. De har haft problem med ”antis” och huntsman och en whip har fått böta £500 för att de följt en hjort för länge. Domstolen har dock satt ett moratorium på 18 månader tills rättsläget klarnar. Efter meetet som var mycket frikostigt och uppställning med röda jaktrockar på huntsman och whips bytte jaktbetjäningen rask om till samma typ av ratcatcher (”huntingjacket” av hårt vävt brunmelerat ylletyg som vi andra har). Detta gjorde man för att det inte skulle bli så lätt att identifiera jägarna. Mycket bra ridning men efter fyra och en halv resultatlösa timmar i sadeln red jag till stallet.

Rävjägarna har inte blivit utsatta för samma förföljelse från jaktmotståndarna (”antis”)och har också lyckats hitta ett kryphål i lagen. Så t ex jagade Cotswold hunt med 14,5 couple of hounds under förevändning att man använde hundarna för att ta fram rävarna så att jaktlagets tama örn skulle kunna slå viltet. Det var en praktfull syn att se alla hundarna och höra dem sjunga i skogen för det var en ”forest hunt”. Örnen var nog mest en gimmick för den var kvar hemma. En trevlig traditionell jakt, ett trevligt meet även där med förtäring, med vänliga jaktkamrater och en hel del staket att hoppa, men efter fyra timmar red vi tillbakatill lastbilen

. En jagande familj Kristina och Ulf med sina Harris Hawks, Mist and

Att jaga hare med beagles ansågs vara förbjudet, men man jagade ändå med svepskälet att det var kaniner man jagade. Vi jagade också en dag med hökar, men det är en annan historia.

Sammanfattningsvis kan man säga att jakten pågår som en stor civil olydnadsaktion men man vet inte hur länge till. Självklar jagar man inte för att döda utan man dödar för att man jagar, allt annat vore som torrsim, men oddsen är nu starkt förskjutna till viltets fördel. För att reglera viltstammarna kommer andra jaktformer att ta över i det långa loppet. Om ni drömmer om Hunting i England skall ni nog åka nu.

Cotswold Hunt. Var är räven?

Lycka till!

Ulf R. Olsson